Att träna på Friskis&Svettis är inte bara träning. Det är gemenskap, omtanke..

Jag tänkte på hur glad jag blev av kramen jag fick av Gunilla. Att Kajsa verkade uppriktigt glad att jag var där. Alla de jag känner igen men inte känner..

Å vilken härlig dag. I skrivande stund ser jag ut på Storsjön där kommunen håller på att dra längdspår. Solen skiner. Men det har varit några tuffa månader. Därför är jag extra glad över att tycka att idag är en så härlig dag. Ni vet hur det är när man är hängig och trött. Fint väder och glada människor är bara jobbiga. Jag har alltså varit förkyld från och till så himla länge att jag inte ens minns när det började egentligen. Men nu är energin tillbaka. Och det är tur för den nakna sanningen är att mitt hus ser ut som ett bombnedslag. Tvättberget har samma höjd som K2. Och tills i morse ekade kylen deprimerande tom.

Träningsglädje – eller?

I fredags var jag äntligen på Intervall Flex, som jag brukar gå på varje fredag på Campus. Och det var underbart att känna att jag orkade träna. Jag var så glad efteråt. Familjen hoppade in i bilen och vi åkte till fjällen över helgen. Jag var lite extra glad hela helgen.
— Självklart barn; ta en festis till. Barnen bara; eeeh va?
— Kvällsskidåkning när vi redan varit ute hela dagen? Ja absolut. Vänta jag ska bara sno ihop middagen först.
Jag hejade så glatt på alla grannar. Ja jag hejjade på typ alla jag mötte. En del blev superglada, vissa likgiltiga och andra såg lätt förvirrade ut. Men jag var lika glad ändå. Kände att jag måste ju liksom dela med mig av mitt strålande humör.

Alla de här mötena är så viktiga och energigivande.

Mellanmänskliga möten

Så började jag fundera. För visst gör träning mycket för humöret, orken, lusten, glädjen. Ja ni hänger med. Men så slog det mig att det jag gick och tänkte på, det jag tog med mig från fredagen, som jag inte insett att jag saknade så, var möten med alla människor. Jag tänkte på hur glad jag blev av kramen jag fick av Gunilla. Att Kajsa verkade uppriktigt glad att jag var där. Alla de jag känner igen men inte känner och vet namnen på, men som hejade och som jag hejade tillbaka till. Ögonkasten mellan oss motionärer när vi gjort något riktigt jobbigt och håller på att storkna, men leende och pustande och frustande ler förstående mot varandra. Alla de här mötena är så viktiga och energigivande. Från att ha varit lite modlös och faktiskt lite skraj att träna så lyfte de mig. Och jag hoppas att jag kan ha gjort detsamma för någon annan.

Jag är så glad och stolt över att jag tränar på Friskis&Svettis i Östersund. Och jag är så glad och tacksam över att få vara del av den här gemenskapen.

Inte bara träning

Att träna på Friskis&Svettis i Östersund är inte bara träning. Det är gemenskap, omtanke, pepp. Och mycket mer. Här finns ingen prestige. Jag vill rekommendera den som känner sig deprimerad, ensam eller olycklig att börja träna på Friskis. Jag vill rekommendera den som vill fortsätta ett redan tillfredsställande liv att träna på Friskis. Jag är så glad och stolt över att jag tränar på Friskis&Svettis i Östersund. Och jag är så glad och tacksam över att få vara del av den här gemenskapen. Välkommen in i värmen du med 🙂