Kärleksbrev till ett träningspass

image-0001

Kära Intervall Flex
Jag hatar dig och älskar dig. Skulle vårt förhållande vara mellan människa-människa och inte träningspass-människa, skulle det kallas osunt och destruktivt. Jag skulle rekommenderas att lämna sig. Varje gång pinas, plågas och gråter jag (nästan i alla fall..det blir mer effektfullt så här). Jag lovar mig själv att aldrig besöka dig igen, men misslyckas varje gång. Du är som ett heroin skapt för att enbart mig, som Edward Cullen sa (Twilight 2008). Kanske är det Kajsas fel med, till viss del.

En gång skulle jag förklara på mitt jobb varför alla borde följa med på Kajsas pass på lunchen.

”Hon är som en bra barnmorska. Man känner sig trygg och omhändertagen. När det gör j*****t ont peppar hon och när man vill ge upp använder hon omvänd psykologi så man av ren ilska och ”jag ska minsann visa.. ” inte ger upp utan ger gärnet. När allt är över är hon snäll igen och säger att man ska få fika”

Men är det så att du vill ha ett destruktivt förhållande till en härlig, förhatlig och alldeles – alldeles underbar träningsform. Då ses vi på fredag-lunch på Campus och Kampsporthallen.